saharahotpants

Okej, så här är det. Jag har funderat kring detta länge, och nu måste jag få fundera lite "högt" för och se om ni håller med mig eller om det bara är jag som funderar kring detta..

Har länge studerat en hel del mammor och deras sätt att se på varandra. Dett gäller förövrigt alla kvinnor i allmänhet...

Varför ser vi kvinnor ner på varandra HELA tiden, och varför ska det i bloggar/media/verkliga livet talas om hur bra man är, och hur lite godis ens ungar äter och vilket het och dyr jacka du själv eller ungen bär under vintern. Va? Mammor som är hemma med barnen ser ner på de som inte är hemma med barnen och vise versa..
Och gud förbjude att en kvinna bejakar sin sexlust och kanske ligger med en man TROTS att de inte är gifta och har känt varandra i sjutton år. Och hemska tanke, det kanske var skönt också.

Det jag försöker få fram är att om kvinnan någon gång ska kunna bli jämställd med männen, så MÅSTE vi kvinnor sluta se ner så förbannad på varandra.. Och istället puscha varandra!
Alla vill inte jobba, de vill va beroende av sin man och gå hemma och grotta ner sig i bajsblöjor och mamma fikor. FINE!! Och så finns de de kvinnor som älskar både man och barn högt men ändå väljer att uttnyttja dagis och fritids och spendera sin dag på ett jobb där de tjänar egna pengar. Låt dem göra det då.

Ge varandra friheten att välja det liv som känns rätt. Utan alla de där beska nedlåtande kommentarerna.
 Hjälp dina systrar istället för att stjälpa....
Varför tror ni att männen har övertaget idag? Det stöttar varandra i sina livsval och dunkar varandra i ryggen. Finns det några oklarheter ja då "brottas" man lite och sen är det bra!


Orden stavas:

• FRIHET
• SJÄLVFÖRTROENDE
• KAMRATSKAP..

Det finns de kvinnor som vill nåt mer ;)